Tantligan, gympa och scrap

Mina finaste tantligevänner igårkväll, roligt, gott, allvarliga ämnen och skratt allt blandat. Vi var hos Margareta i Viken och åkte buss gemensamt hem efter midnatt. Roligt att kunna åka med alla på samma håll!

Gott vin och tilltugg som start i uterummet.

Margareta serverar vinet till den goda middagen.

Ame, Margareta, Ingrid och jag medan Lisbeth tog kortet. Idag fixade vi det sista bland våra båtprylar och nu är det lite ordning igen. Jag gillar verkligen ordning, är det också dålig självkänsla månntro? Eller det inre kaoset blir lättare att hantera kanske? Barnbarnet Sanna medverkade i Gymnastikföreningens våruppvisning och jag kunde hänga med, roligt att se henne. Här med kompisen Ebba.

Jag snabbscrappade en LO efter Veckans skiss. Ingen som jag blev nöjd med alls, men ett underbart minne till seglaralbumet iallafall. Papper från Crate Paper.

Inatt har vi våra två yngsta barnbarn Tuva och Alva som nattgäster, det är första gången de ska sova över hos oss, får se hur det ska gå.

Veckans bild

Nu står träden med de vackraste blommor och det är bara att njuta. Dessa är från gården på mitt arbete i Landskrona. Jag vet att jag är tjatig men jag vet ingen finare stad när det gäller grönska. Idag har vi haft en inspirationsdag på jobb som handlade om självkänsla, huu, vad trött jag blir. Jag tror iallafall att jag numera vet min personlighet, mina brister och förmågor, dålig självkänsla = bekräftelsebehov och det är väl det jag håller på med här på bloggen. Den dagen jag inte tycker det är roligt så slutar jag, lovar. Jösses vad vi slet hela onsdagen med båtprylarna men det börjar rätta till sig. Barnbarnet Anna kom på besök och åt lunch med oss, roligt, hon är underhållande och det blir många skratt. "Vad är det hårda i maten?" "Vitkål" "Då äter jag alltså vitkål?" "Ja, det är iallafall gott". Vad jag njuter av dessa besök, tjat tjat, jag vet, men det är fortfarande nytt.

Nu ska jag på träff med tantligan!

Sortering fortgår

Mycket tankar efter min födelsedag, jag som i många år längtat efter dagen för att kunna ägna mig åt mina intressen fortsätter att jobba! Hur kunde det bli så? Ja, egentligen vet jag ju, men tvivlar ändå på mina beslut. Nu har jag ju iallafall tagit beslutet att gå i augusti, men låta hela sommaren gå med att sitta 3 timmar varje dag på en buss och inte få den där tiden med barnbarnen på stranden tex. Nu är det att fokusera, jag har massor av uppgifter på jobbet som jag ska vara klar med för att känna att jag lämnar på ett bra sätt och kan känna mig tillfredsställd med det. Jag har 46 arbetsdagar kvar haha! Idag är det dock ledig dag och vi fortsätter att sortera här, nu har lägenheten fyllts med båtprylar som vi går igenom. Också detta lilla förråd som allt ska tryckas in i. Innan vi tog hit alla båtlådor började det ändå bli lite klart i lägenheten och vi trivs verkligen bra.

En fin födelsedag

Jag har haft en fin dag då jag uppnått pensionsåldern 65, fast det är ju inte någon pensionsålder egentligen i dessa tider. Det lever kvar hos de flesta fast det inte är självklart. Jag hade just idag önskat att jag imorgon inte behövde åka till jobb, men nu har jag ju ändå bestämt att det ska ta slut så jag får tänka på det. Jag känner mig så lyckligt lottad i livet över mina barn och barnbarn och inga pengar i världen kan ersätta det. Dessutom en älskad man som kom med kaffe och presenter imorse på sängen. Ja, ok, jag fick vänta rätt länge, men till slut kom skönsången.

Jag tycker numera att det är rätt bökigt med frukosten i sängen så jag flyttade ut till bordet. En fin blixt till min Nikonkamera fanns i paketet. Vi tog ett arbetspass i vårt källarförråd, jag fattar inte hur vi ska få plats med allt. Nu är det en del utanför också som ska till Loppan och vi fortsätter hämta lådor i containern på Snickeriet. Sedan tyckte vi att vi var värda en Caipirinha på balkongen i solen.

Jag hade inte tänkt fira min dag något särskilt eftersom vi precis flyttat och inte är klara, men mina barn överraskade mig och bjöd på mat på fina restaurang Bryggan i hamnen i Höganäs. Inget kunde göra mig gladare!

En jättegod fisk-och skaldjursbuffé på detta trevliga ställe. Vi gick hem till oss efteråt, drack kaffe och åt en snabbt fixad marängtårta på färdiga bottnar, vispgrädde, frysta hallon och färska jordgubbar. En så rolig dag som Mia avslutade med att ge mig en resa som vi ska göra tillsammans igen, åh vad jag ser fram emot det. Nu ska jag suga på denna dagen ett bra tag, lite bilder från den här

Härliga lördag

Underbart att vakna denna lördagmorgon och ha en hel dag att fortsätta fixa i vår lägenhet. Fredagkvällen firade vi barnbarnsvärdottern Hannas födelsedag. Väldigt trevlig kväll med god hemmagjord pizza och tårta. Fantastiskt att kunna cykla hem igen. Innan kalaset lämnade vi Sanna och Charlie till deras morfar, vi klarade det och tror att barnen var nöjda.

Våra goa värdar för kvällen. Imorse hade Mia och jag träff i Fröhandeln och cyklade till kolonien. Sådd, grävning, mysig kaffestund, pratstunder med folk, det är bara så härligt. Vi fick också jordgubbsplantor av en annan koloniägare, gräslök fick vi gräva upp från Lisbeth och Oves lott.

Jag hann också scrappa lite på eftermiddagen och det blev till Veckans skiss.

Papper från October Afternoon och med aktuellt tema, mitt nya pensionsbeslut!

Veckans bild

Barnbarnen Sanna och Charlie som har bott hos oss nästan en vecka. Ikväll tar morfar över ytterligare en dag innan föräldrarna kommer hem. Jag känner mig nöjd över att det gått bra och det är roligt att kunna ta emot dom. Jag önskar jag hade haft tiden bara och inte behövde känna mig så stressad. Jag har iallafall bestämt mig nu om pensionen och pratade med min chef igår. Den 6 augusti lämnar jag arbetslivet, åtminstone tillfälligt. Jag hoppas kunna jobba lite tillfälligt kanske om vi är hemma. Igårkväll kom även barnbarnet Rasmus och åt middag med oss, han är hemma från sina jobb han har och det var roligt. Han är storebror till de andra två.

Intensiva dagar

Om jag börjar gråta för att jag inte får upp en knut i barnbarnets fotbollsshorts, är jag trött då? Antagligen är det så och jag har ingen annan att skylla på mer än mig själv. Det har varit en hektisk helg och att vara småbarnsföräldrar har jag ingen ork till längre. Vad det är mycket, läxor, tider, träningar, det ska med då och det då, följas till skolan, mat på regelbundna tider, det ska duschas och bäddas, oj, jag avundas er inte. Jag har ju själv varit det en gång, men jag kan inte minnas tempot och kraven. Eller är det för att jag börjar bli gammal? Skönt iallafall att Harald hjälper mig med lite av varje. Valborgsmässoafton promenerade vi ner till hamnen i Höganäs där det var tal, manskör och bryggdans. Trevligt att vara i en småstad igen, vi träffade folk och Charlie roade sig.

På 1:a majs morgon flög jag upp ur sängen när reveljen satt igång på Kyrkplatsen någon gång mellan 7 och halv åtta. Härliga minnen och så mysigt att stå på balkongen och lyssna på de traditionella musikstyckene.

Jag och Charlie packade fika och gick iväg till kolonien där vi bestämt med Mia. Lisbeth och Ove kom också och sedan droppade det in folk för att prata hela tiden. Så himla mysigt alltihop. Vi fick mycket hjälp av Ove att gräva vårt land, gödsla och sätta potatisen och vi är så nöjda och glada, vad roligt det är.

På eftermiddagen var det fika på balkongen med nybakade kanelbullar och rabarberpaj medan vi tittade på demonstrationerna. Gäster droppade in och ut och till kvällen kom sedan barnbarnet Sanna som också ska bo hos oss resten av veckan.

När vi lämnat barnen i skolan idag åkte vi till Åstorp för att titta på soffa. Vi kunde bestämma oss för en soffa och det blev en grå iallafall. Bra att få lite råd och denna soffan tyckte Harald om så det fick det bli. Av bara farten köpte vi även soffbordet till, hos oss är det köpfest just nu känns det som. Nu hoppas jag verkligen att den inte är för stor så att det kommer att kännas trångt.

Inom Helsingborg för att jag skulle ha en apparat som kollar min hjärtverksamhet, åh, vad jag ångrar detta tilltag att kolla mitt hjärta, både dyrt och onödigt känns det som. Å andra sidan vet man ju aldrig. Imorgon är det både distrikssköterskan och lämna tillbaka apparaten, herregud, jag har ju ingen tid att jobba på. Mitt liv är rena cirkusen, hemma igen blev det GI-bullebak och pannkakor till barnen när de kom från skolan. Jag fick även barnbarnet Wille med mig hem och när jag sedan skulle följa honom hem gick det inte att hitta hans cykelnyckel. Hur svårt kan det vara? Jag sprang upp och ner och letade överallt och till slut fick hans cykel stå kvar och jag skjutsade honom på min pakethållare. Jag mindes när jag skjutsade honom sist, då var det ordentligt med barnsits och då frågade han mig om jag verkligen kunde skjutsa barn fast jag var en farmor! Denna gången sa han inget... När vi kom hem till honom hittade han cykelnyckeln, han hade lagt den i cykelhjälmen och den fanns kvar även om han hade den på sig. Inte konstigt att vi inte hittade den. Nu är det läggdags för en farmor iallafall.