Påskatider

Det snöar ute, inte en påsksak i sikte hos oss, det traditionella påskfirandet blev inget av i år. Ja, det är en konstig påsk, men hos oss händer så mycket ändå så det gör rakt ingenting. Glömde i förra inlägget skriva sidan till Aurora, www.segla.nu, hon har nått Ystad med vissa besvär, vi hoppas så att det ska gå bra. Barnbarnet Amanda kom till oss i torsdags och vi försöker roa henne så gott vi kan i röran.

I fredags gick vi på stan, var på Dunkers Kulturhus, tittade bl a på fotografier från Grönland och fikade på Fahlmans som är hennes favoritsysselsättning.

På kvällen var vi hos Haralds dotter Maria, de har också nyligen flyttat och Emma och Kristoffer har fyllt år och hade kalas när vi var i Grekland. God mat, trevligt och gemensamt tittade på Let´s Dance. Vi proppade bilen full av flyttlådor och jag fick krypa ihop i baksätet. bland dessa.

Vi fick mejl från båtmäklaren i Grekland att ägaren till båten vi tittat på har sagt ja till vårt bud. Panik i skallen, hjärtklappningen lever sitt eget liv i kroppen och hur lätt var det att somna sedan. Nu är det ju en del som återstår innan allt är klart hur det nu ska gå till. Ett erkännande är på plats, Harald har aldrig skaffat något nytt pass!!!! Några, däribland Harald själv började ifrågasätta detta och när jag sansat mig något och tänkte efter med datumen så visst var det så. Vi är så vana vid att alltid göra allt tillsammans så det fanns inte i mitt huvud. Men, jag skaffade ju ett nytt när jag åkte med Mia till New York! Men, vem fan ska inte hålla reda på om man har ett aktuellt pass om inte personen själv???? Jag bara undrar det sådär lite försiktigt.
Igår, påskafton åkte jag med Amanda till Malmö, hennes stora önskan och vi startade tidigt. Ett trist väder, snöade de första timmarna, men inget kunde lägga band på hennes förväntan. Vi gick och gick, shoppade och shoppade, fikade och åt lunch. Vi var hemma vid femtiden, jag har aldrig varit så helt slut både i kroppen och i huvudet, min förkylning gjorde väl sitt till, men jösses, jag måste nog inse min begränsning snart. Amanda var så nöjd och glad och det uppvägde min trötthet. Under tiden stekte Harald kalkon och jag lyckades fixa resten när vi kom hem och min syster kom på middagen.